FOU träffade Rydåker under hans semester i Stockholm. Anders, som numera arbetar som VD på ett nordamerikanskt energibolag, väckte vårt intresse genom att erhålla Det Stora Energipriset 2003. Priset instiftades 1984 av SWECO Theorells i samarbetet med Dagens Industri och har sedan dess tjänstegjort som en motsvarighet till nationell ’Oscar’ för energibesparande åtgärder. Det var då för första gången i Stora Energiprisets tjugoåriga historia som utmärkelsen utgått för enastående insatser inom svensk fjärrkyla.

Under sina år i hemlandet blev Anders Rydåker en riktig pionjär inom fjärrkyla. Anställd vid FVB, Fjärrvärmebyrån, var han initiativtagare till den första svenska fjärrkyleanläggningen i Västerås 1992. Rydåker var också ansvarig för att planera och bygga denna kommersiella anläggning. Som källa för kylan utnyttjades avkylt avloppsvatten från befintliga värmepumpar installerade för fjärrvärmeändamål. Rydåkers idé innefattade att även sjö-, flod- eller havsvatten kunde användas. Verkningsgraden skall vara betydande. För varje tillförd kWh el skulle kylsystemet producera minst ca 7 kWh användbar kyla. Elenergibesparingar upp till 90% blev fullt möjliga när man hade tillgång till utnyttjande av naturens egna resurser. Det har varit Rydåkers både utgångspunkt och ändamål.

Under det senaste decenniet har Anders Rydåker inspirerat många andra till en fortsatt utveckling av fjärrkyltekniken. Fjärrkyltekniken innebär att centralt producerat kallt vatten distribueras via ett rörsystem till byggnader med kylbehov. Rörsystemet är i stort sätt identiskt med det som brukas inom fjärrvärme. Efter den första framgångsrika kommersiella kylanläggningen i Västerås sökte Anders Rydåker att inspirera Stockholm Energi att tillämpa och sälja denna teknik i större skala. Idag, enligt uppgifter från SWECO Theorells, distribueras i enbart Stockholm fjärrkyla motsvarande en kyleffekt på 250 MW för att täcka ett kylbehov på 500 GWh per år. Enligt Anders Rydåker, som under två decennier har arbetat som konsult med kylanläggningar i Sverige och USA, äger Stockholmstad för närvarande Europas största fjärrkylesystem. Det finns planer på att fördubbla systemet under de nästkommande åren.

Båda bolagen förser sina kunder med värme och kyla till allmänna komplex, såsom kommersiella och industriella byggnader, museer, hotell, sportanläggningar, högskole- och universitets byggnader samt statliga institutioner. Med projektstartdatumet april 2003 håller förbrukning av kol och olja på att reduceras med hela 80%! District Energy siktar på att ersätta värdefullt fossilt bränsle med grönenergi i form av träbränsle. Det tar millioner år för ett fossiltbränsle att bli till, ett träd växer upp på 20 - 30 år. Det säger sig självt: Rydåkers bolag är mån om Jordens resurser!

Vid vårt möte i Stockholm bekräftade Anders Rydåker att det är ett enormt miljöengagemang som är hans egentliga drivfjäder. Ekonomisk medvetenhet, om att planetens resurser faktiskt är inte outtömliga, styr Rydåkers sätt som verkställande direktör. På den öppna marknaden är hans policy att tänka globalt, handla lokalt och återanvända energy när- och varhelst det blir möjligt. ’Det är bara att titta runt omkring vad som händer med energifrågor’, säger han till FOU. ’För några månader sedan blev amerikanerna helt hysteriska när priser på bensin gick upp till 2 $ per galon, dvs 3.50 SEK per liter! Om man tittar på det som händer i länder som Kina, Indien, Ryssland och många andra, ser man en hänsynslös och skadlig åverka på miljön. Alltså förstår man att det inte kommer att gå i längden om inte vi börjar att behandla energyfrågor på ett förnuftigare sätt.’

Den sektor som Rydåker arbetar i är fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme men även energiåtervinning från industriprocesser. I samtalet med Anders tog FOU upp att inte enbart utsläpp av miljöskadliga ämnen utan även varmvattenutsläpp i olämpliga miljöer, där tex högre temperaturer kan förstöra havsflora och fauna, förekommer alltför ofta.

- Det är riktigt, det förekommer utsläpp i miljöer som är inte beredda att ta emot varken högre eller lägre temperaturer. Därför jobbar jag speciellt med luftkonditionering där vi försöker använda alla de naturliga tillgångar som finns. Ta till exempel Stockholm. Hela Östersjön är full med kallt vatten - det går att använda! Som företag i USA så tittar vi på Hawaii... Vårt bolag sneglar på vissa ställen i Karibien där mera än 50% av det totala elbehovet går till luftkonditionering. Det går faktiskt att lösa på ett annat sätt, dvs genom att utnyttja helt naturliga tillgångar. Därigenom spar man både olja och kol, som annars går åt till uppvärmning alternativt avkylning av lokaler. Därigenom räddar man miljö.

- Hawaii håller vi att titta på... Havet är ju varmt runt hela Hawaii, går man djupare ner hittar man alltid kallt vatten. Vi går ner mellan fem- till sexhundra meter där det finns vatten med en temperatur på 4 - 4,5°C. Det vattnet pumpar vi upp genom en tjock plastslang, till en så kallad värmeväxlare. Det behövs två skillda rörsystem. Det ena systemet är det som försörjer husen, ett renvattenlopp, det tar inte upp vatten från havet. Det andra systemet tar upp sjövatten vars funktion är bl.a. att kyla renvattenloppen. Varje system består av två rör. Det ena är en framledning som används till luftkonditionering där vattentemperaturen brukar vara 4,5°C. Det andra röret leder bort det vatten som uppfyllt sin avkylande funktion. Under processen har det vatten blivit uppvärmd till 14.5°C. Alltså leder man det utarbetade vattnet tillbaka till havet för att släppa ut det på ett djup som har motsvarande temperatur på 14-15°C. Därigenom stör man inte den naturliga balansen i havet. Vanligtvis behöver man gå ner till ca 50-80 meters djup. Vi undviker korallreven som är sedvanliga på Hawaii genom att borra igenom dessa. Det är det projektet som mitt bolag Market Street Energy försöker att få igång just nu.

-Än så länge är det vårt energibolag som måste ta initiativet, försöka att presentera projektets fördelar för potentiella kunder. Vi har fått en fantastisk respons. Så fort vi blir klara med våra kostnadskalkyler gäller det att leta reda på de eventuella investerarna. Investeringskapital är avgörande - utan det kan vi inte genomföra projektet. Vi söker ett privat kapital. Det gör man genom att ge ut industriobligationer där räntorna förväntas att bli låga, det rör sig om stora investeringar. Alltså täcks mellan 80% till 75% av det totala investeringsbehovet på detta vis. Sedan behöver man ock riskkapital, det utgör mellan 20% till 25% av den totala investeringen. Våra presumtiva investerare är affärsmän som söker långsiktiga investeringar på 20 -25 år. Om du som investerare vill ha garanterad utdelning på dina pengar, 15% till exempel, då är våra anläggningar en säker affär. Det kan inte hända mycket med en sådan anläggning efter den en gång har byggts. Den fungerar, den består av pumpar och rör - sådant som funnits i många många år.

På FOUs följdfråga om vilka som är kunder svarar Anders att först och främst vänder sig bolaget till affärscentra i Honolulu. Man besöker varje enskild fastighetsägare för att presentera idén, övertyga med hjälp av siffror. ’Vi måste påvisa att det här är ett billigare eller åtminstone ett jämlikt kosnadsalternativ i jämförelse med kundernas nuvarande utgifter’, säger Rydåker. ’Det klarar vi av. Vårt huvudargument är att efter installationens genomförande behöver man inte längre kosta på elenergi. Det är bara pumpar som behöver elförsörjning, en kostnad som är minimal. Vi lovar stabila priser - mer än man kan garantera i fråga om energipriser som är, minst sagt, ostabila. Man skriver avtal som säger att även om elpriset ökar med 100% kommer det att beröra den totala kostnaden för våra leveranser i en minimal omfattning. Man lovar en stabil kostnad, vilket utgör en stor fördel för våra kunder.’

Vårt samtal framskrider och allteftersom börjar man ana att dagens grönenergi står i ett uppenbart beroende av dagens ekonomi. Det är påtagligt att Anders Rydåker har tagit del i saken, ser inget motsatsförhållande däremellan. För honom är det solklart att vill man driva igenom miljövänliga energilösningar måste man också vara en god ekonom. Och det stannar inte där - strax får FOU veta att även dagens politik har en avgörande del i saken. Till åhörarens häpnad berättar Rydåker om Market Street Energy’s insatser inom lagstiftningen! Bolaget har under senaste tiden lyckats driva igenom ett nytt lagförslag. Det har fått staten Hawaii att skärpa sin miljöpolitik. Den nya lagen stimulerar medborgarna att värna om miljön och att aktivt bidra till för att förbättra den. Dessutom har Market Street Energy fått staten att gå med på en utgivning av ’gröna’ obligationer, vilket säkrar finansieringsrätten! Energibolaget erhöll rättigheten att utfärda obligationen. I USA kallas sådana obligationer special purpouse revenew bounds. Det kanske kan vara någonting att ta efter här hemma?

Vidare berättar Anders att som en chef för ett energibolag kommer han i kontakt med det mesta i samhället. Energy har del nästan i allt vi gör. Energifrågor berör alla, men dessa verkar vara till den grad självklara att den gemene mannen inte tänker så mycket på det. Alltså är det en viktig del av en VDs jobb att tala om hur viktiga energifrågor är för alla. Rydåkers arbete som ordförande i International District Energy Association involverar kommunikation med politikerna om hur viktig just energibranshen med fjärrvärme och fjärrkyla egentligen är. Det handlar om en ömsesidig flexibilitet och om ständig upplysning om hur man kan ta vara på naturens resurser utan att förspilla dessa, utan att skada miljön. Anders menar att även om det pratas mycket om det så känns det som att man inte riktigt når fram. Och frågan är varför? ’Det är kanske för många ingenjörer och för få kommunikatörer’, säger han och skrattar.

Anders Rydåker hör till den sortens yrkesmänniskor som identifierar sig totalt med det de gör. Därför blir det svårt att komma Anders inpå livet, att förstå vem han egentligen är, mannen bakom sina gärningar. Försikigt försöker jag leda in honom på det och frågar om hur hans arbetsdag ser ut. Anders svarar att det mesta av hans tid tar upp möte med stadens politiker, kontakter med kunder. ’Vissa kunder är jättenöjda och vissa behöver vår hjälp. Kommunikationer med skolor och folkhögskolor är en viktig del av vardagen. Vi går ut och upplyser elever om energifrågor. Jag går ut själv ibland för att redogöra för dessa frågor i klasserna. Framförallt när det gäller hur vi handskas med energi och hur det kan påverka miljön. Den biten är viktig för mig personligen’ säger han. Och så är är vi där igen: Han är ju sitt arbete!

Jag undrar om det finns några rutiner i VDns vardag. Rydåker berättar att så fort han anländer till arbetet måste han slå på datorn för att se att allting fungerar. ’Till exempel om anläggningen fungerar som den ska. Det tar mig bara fem minuter att titta på de kriterier som är avgörande, bara så att jag vet om vi har rätta temperaturer ut till kunder, att vi verkligen levererar den vara som vi har lovat. När det gäller kylanläggningar så måste leveranstemperatur vara 4,5°, det är viktigt att vi håller våra löften.’

-Då ringer jag till den närmast ansvarig och frågar vad som står på. Det kan vara nån maskin som har stannat t ex, det tar tid att starta en annan maskin - sådant händer. Mitt jobb är numera inte speciellt tekniskt, det är mera organisatoriskt. Politik i stan, till exempel. Konkurenterna jobbar emot oss, det får man räkna med. Våra konkurenter är elbolagen. De säljer hellre till enstaka kunder till högre pris, än till oss till lägre pris.

Enligt hans egna ord utgör föredragningar för politiker en betydande del i Rydåkers arbete. Politiker byter av varandra, deras strategier ändras - det är viktigt att hänga med, att vara uppdaterad, att agera i enighet med den aktuella situationen. På FOUs fråga om vilka politiska instanser District Energy är mest beroende av svarar Anders att det sträcker sig mellan de allra lägsta instanserna och upp till själva guvernörskansliet. Än så länge, bortsett från de enstaka projekt som t.ex. det på Hawaii, arbetar Rydåkers företag huvudsakligen på den lokala nivån i hemstaten Minnesota. Rydåker understryker att District Energy ännu inte har jobbat på den federala nivån, den som har Washington som säte. När Anders i förbigående nämner det känner jag att det är dit han skulle vilja komma. Dock ser man på bilden här bredvid Anders Rydåker jämte president Bush under dennes besök på District Energy 2003. Alltså känns det att här är det inte bara guvernörsnivå utan presidentnivå som sakta gör sig gällande!

Det syns tydligt att Anders gillar att dra paralleller mellan sitt gamla hemland Sverige och sitt nya: USA. Han berättar att till skillnad från Sverige är det vanligt i USA med att börja sin arbetsdag med en affärsfrukost. Det gör man minst tre gånger i veckan. Frukosten går av stapeln halvsju. Under tiden för man för den kommande dagen avgörande diskussioner. Man anländer till kontoret kl.9. och sedan har man oftast en affärslunch att se framemot. Däremot har affärsmiddagar nästan försvunnit. Förr i tiden var det affärsmiddagar som gällde. Jag invänder att här hemma hör man oftast talas om affärsmiddagar mestädes när det gäller ’fuskföretag’. Anders skrattar, ja, då har man middagar långt inne på nätterna... Jag ber honom att berätta om hans senaste affärsfrukost. Han svarar att den senaste affärsfrukosten hade han med en ’Angel’. Överraskad lyfter jag på ögonbrynen och Anders förklarar att investerare i USA kallas för angels. Så rart och inte helt fel!

-Det är ju ett monopol på elleveranser i USA. Här är det annorlunda än i Sverige. I Sverige kan du som kund bestämma dig att köpa el från till exempel Småland, även om du bor i Stockholm. I USA köper man sig en rätt att leverera el inom en viss område. Så är det till man ändrar på lagstiftningen. Det finns nångonting som kallas Public Utility Commission som tittar på hur den ska fördela sina pengar. Pengarna investeras i elbolagen och genom denna åtgärd erhåller Commission en garanterad avkastning. Avkastningen brukar ligga på 12-13%. Ju mera elbolagen bygger desto mera pengar tjänar Public Utility Commission. Således försöker vi att ändra den allmänna uppfattningen i frågan. Meningen är att framtida lagstiftning skall gynna den typen av verksamhet som vi bedriver, dvs verksamhet där omtanken om miljön styr istället för enbart penningsvinster. Där måste vi vara med och övertyga politikerna att ett sådant rent vinsttänkande är fel. Det är viktigt att spara i en så stor utsträckning som möjligt och att ta vara på naturresurser utan att uttömma dessa.

Medvetenhet och omtanke om naturens resurser gör att Rydåkers bolag inte bara söker sponsorer utan sponsrar projekt utanför som Anders anser vara viktiga. Han berättar att intill DistrictEnergy’s produktionsanläggning i St.Paul ligger Science Museum som närmaste granne. Muséet har byggt ett så kallat ’nollenergihus’. Där finns det solceller på taket, man producerar sin egen ’grönel’ och sitt eget varmvatten. Man installerade en bergvärmepump med vars hjälp man tar upp respektive lagrar varmt och kallt vatten beroende på säsong. Det är ett intressant experiment - de har precis kört igång det. Det skall bli spännande att se om huset kommer att fungera i verkligheten eller inte, säger Anders.

Jag nämner mitt hus i Småland. Ett stort hus, en gammal skola med ett enormt stort tak, det står på en både soligt och vindigt plats belägen i det Småländska Höglandet. Jag nämner mina hiskliga energiräkningar och min gamla dröm om solceller och vindkraftverk på tomten. Jag frågar Anders om han har några råd angående husets alternativa energiförsörjning. Rydåker råder att vänta ett tag. Det finns tekniker, medger han. Däremot tror han inte på att det kan vara ekonomiskt försvarbart för min del. Dessa alternativ är fortfarande mycket kostsamma, säger han. Han menar att även om svenskarna tycker att energin är dyr här i Sverige så är det inte riktigt så, om man nu tänker globalt. Han säger att elpriser är lägre i Sverige än i t.ex. USA. Där påminner jag honom om våra 3 ggr höga bensinpriser. Vi skrattar... Det mesta däri är skatt, menar Anders.